Kritiskt tänkande

Kritiskt tänkande är en nyckelkompetens i ett demokratiskt samhälle. Vilken information vi väljer att ta in påverkas av - och påverkar - vår världsbild, vår syn på samhället och människan.

Vad menas med kritiskt tänkande och varför är det viktigt? Kan det vara farligt att vara alltför ifrågasättande? Kritiskt tänkande är både något som vi gör i allmänhet och i relation till specifika ämnesområden. Oavsett ämnesområde kan det finnas politiskt motiverade åsikter som inte har någon saklig eller vetenskaplig grund. Exempelvis finns det omfattande bevis för att jorden är rund även fast den ser platt ut eller att vaccin motverkar sjukdom även fast det verkar farligt att injicera ett virus i kroppen. Trots starkt vetenskapligt stöd för detta finns det aktörer som har intresse av att sprida falska eller felaktiga uppgifter.

Genom utbildning är det möjligt att lära sig om vår planet och biokemin bakom vaccin men också om hur osanningar sprids, vad som är motiven bakom och hur missinformation och desinformation kan upptäckas.

Efter andra världskriget fanns det en föreställning om att utbildning skulle bidra till att göra människor motståndskraftiga mot auktoritära ideologier. 1946 års Skolkommission argumenterade för att elever skulle lära sig att bedöma en framställnings bakgrund och syfte samt att vara vaksamma mot olika typer av osaklig polemik. Kritiskt tänkande är en målmedveten och självmedveten förmåga att göra bedömningar, att kunna tolka, analysera, utvärdera och dra slutsatser, inklusive att kunna förklara de bevis, begrepp, metoder, kriterier och sammanhang som ligger till grund för bedömningar och slutsatser.

Att träna kritiskt tänkande kan ske under och utanför lektionstid. Detta gör att all personal på skolan har en viktig roll att spela. En speciellt viktig roll har bibliotekspersonal eftersom det är i biblioteket som olika typer av information och budskap tillgängliggörs.

Begreppet källkritik har i Sverige använts för att beskriva hur historiker arbetar för att avgöra om historiska påståenden är vetenskapligt användbara för ett bestämt syfte eller ej. Källkritik för historiker har beskrivits som en uppsättning metodregler eller mentala rutiner som ska följas i alla lägen, i syfte att förhindra förhastade slutsatser. Men begreppet kan vidgas för att inbegripa även andra ämnesdiscipliner och syftar då till processen att bedöma informationens trovärdighet och användbarhet. Framväxten av digitala medier har aktualiserat behovet av att kunna bedriva digital källkritik för att kritiskt och konstruktivt kunna hitta och hantera digital information.

Genom att kartlägga och analysera er verksamhet går det att upptäcka i vilken utsträckning den uppmuntrar till kritiskt tänkande. Resurserna som listas här på sidan gör det möjligt att arbeta med frågor som:

• Hur kan jag bemöta ett osakligt eller polemiskt påstående?
• Går det att motverka att konspirationsteorier sprids och får fäste?
• Hur kan falsk ryktesspridning förhindras?
• Vilka möjligheter och utmaningar finns det med att kommunicera via digitala och sociala medier?

SOU 1948:27 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet 1948.

P. Facione, ”Critical Thinking: A Statement of Expert Consensus for Purposes of Educational Assessment and Instruction. Research Findings and Recommendations. (The Delphi Report)”, American Philosophical Association. Committee on Pre-College Philosophy, 1990.

https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/propaganda-risk-for-paverkan/om-undervisningsmaterialet

https://www.krisinformation.se/faktasidor-till-apparna/att-tanka-kallkritiskt

https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/kallkritik

https://skolforskningsportalen.se/forskning/kritiskt-tankande-och-kallkritik-undervisning-i-samhallskunskap/

https://www.statensmedierad.se/pedagogiska-verktyg/tips-till-pedagoger/propaganda-och-bilders-makt