Arbeta med Berätta för framtiden utifrån teman

Ett första steg kan vara att som lärare skapa ett tryggt men samtidigt modigt rum för undervisningen. Eftersom eleverna kommer att ta del av material som kan väcka starka känslor och existentiella frågor, behöver ramarna för samtal vara tydliga. Det kan till exempel handla om att gemensamt formulera principer för hur man lyssnar, talar och bemöter varandra.

Samtidigt är det viktigt att klassrummet inte blir en plats där svåra frågor undviks, utan snarare en miljö där de kan utforskas med respekt och eftertanke.

Filmseriens avsnitt fokuserar på Förintelsen och frågan hur kunde det ske och innehåller därför inte någon fullständig genomgång av det historiska skeendet gällande andra världskriget eller Förintelsens olika skeenden i olika länder.

Mycket av den bakgrund som förklarar krigets förlopp och olika sammanhang har medvetet valts bort. Det är därför viktigt att eleverna får en historisk kontext och en grundläggande kronologisk förståelse innan de tar del av filmserien, så att de kan tolka innehållet i sitt sammanhang.

Många av avsnitten innehåller starka bilder och berättelser. Det kan därför vara viktigt att förbereda eleverna inför varje visning, både genom att tydliggöra vad de kommer att möta och genom att sätta in materialet i sitt historiska och pedagogiska sammanhang. En sådan förberedelse kan minska risken för att upplevelsen blir svårbegriplig eller alltför överväldigande.

Eftersom serien innehåller autentiska bilder som syftar till att visa vad Förintelsen var och hur den kunde ske, förekommer även bilder på döda och utmärglade människor. Detta är problematiskt ur flera aspekter. Dels finns en risk att förnedringen reproduceras när dessa människor återigen exponeras, dels kan bilderna vara svåra att ta till sig. Därför har sådana bilder endast inkluderats när de bedömts vara historiskt nödvändiga. Samtidigt behöver elever förvarnas på ett sakligt och framåtsyftande sätt, så att de ges möjlighet att förbereda sig och ta till sig det som visas. Det kan också vara rimligt att skapa utrymme för pauser eller alternativa arbetssätt för elever som behöver det.

Förslag på frågor till efterbearbetning:

• Vad visar bilderna om Förintelsen? Och vad visar dom inte?
• Vad väckte bilderna för tankar om hur människor behandlades?
• Hur kan starka bilder både hjälpa och hindra oss från att förstå historien?

De filmade vittnesmålen utgör en central del av serien och kan väcka starka känslor. Eleverna behöver därför förberedas på att de kommer att möta människor som berättar om svåra erfarenheter. Att tydliggöra att vittnesmålen både är personliga minnen och historiska källor kan bidra till att eleverna tar emot dem med respekt och koncentration.

När elever reagerar känslomässigt på det de ser är det viktigt att det finns utrymme för bearbetning. Det kan handla om att avsätta tid för reflektion efter varje avsnitt och att erbjuda olika sätt att uttrycka sina tankar, till exempel genom samtal eller skrivande. Att normalisera att reaktioner kan se olika ut kan också bidra till en tryggare lärmiljö.

En del av filmseriens bildmaterial har producerats av förövare, till exempel i form av nazistisk propaganda. Detta är viktigt att synliggöra i undervisningen.

Genom att diskutera vem som har producerat materialet, i vilket syfte och vad som inte syns, kan eleverna utveckla ett källkritiskt förhållningssätt. I detta sammanhang kan det också vara relevant att uppmärksamma hur språk och begrepp har använts för att kategorisera och avhumanisera människor, och att koppla detta till hur språkbruk fungerar i vår samtid.

Undervisning om Förintelsen kan innebära särskilda utmaningar. Elever kan ifrågasätta varför just denna händelse studeras, eller varför andra folkmord inte behandlas i samma utsträckning. Ibland kan undervisningen också leda till att samtalet rör sig mot samtida konflikter. I dessa situationer är det viktigt att som lärare både hålla fast vid Förintelsen som historisk händelse och samtidigt synliggöra dess relevans för att förstå mänskligt handlande i vår egen tid.

Vi har tagit fram en digital självstudiekurs som heter ”Svåra frågor” som kan vara till hjälp. Självstudiekursen hittar du här.

I undervisningen kan det också uppstå kommentarer som är problematiska, till exempel förenklingar, skämt eller uttryck som speglar fördomar eller okunskap. Dessa behöver tas om hand. Det är viktigt att markera att olämpliga uttalanden inte är acceptabla, men ibland kan det vara mer konstruktivt att följa upp i ett enskilt samtal utanför helgrupp. Genom att undersöka vad som ligger bakom kommentaren och koppla tillbaka till undervisningens innehåll kan eleven ges möjlighet att reflektera och utveckla sin förståelse.

För kollegialt arbete på skolan mot antisemitism finns ett stödmaterial som kan vara ett sätt att få kunskap om hur det tar sig uttryck och hur det kan bemötas men även vilket ansvar och regelverk som åligger skolan och all personal. Se stödmaterialet här.

Undervisning om Förintelsen kan också ge upphov till minoritetsstress, exempelvis hos elever som identifierar sig som judar. Det kan handla om oro för att antisemitiska uttryck ska förekomma eller att sådana uttryck inte bemöts. Som lärare är det därför viktigt att vara uppmärksam på klassens dynamik och göra de förberedelser som behövs för att skapa en trygg och respektfull miljö.

Här finns en fördjupande text om minoritetsstress.