Övning 1: Demokratiska grundregler

Materialet är tänkt att användas av läraren i klassrummet, men flera övningar ska delas med eleverna så de kan arbeta enskilt, i par eller i mindre grupper.

Övningarna kan användas av eleverna enskilt eller tillsammans.

Materialet för eleverna kan antingen skrivas ut på papper eller så kan eleverna ta del av materialet via surfplattor eller datorer.

Demokratiska grundregler innehåller ett bildspel med 7 principer, eller byggstenar, för demokrati.

Bildspelet finns på den här sidan.

Vi har formulerat de 7 demokratiska grundreglerna så här:

• Alla värda lika mycket
• Alla får och kan vara med
• Alla har en röst var
• Majoritet (de flesta) bestämmer
• Minoritet (mindre antalet) respekteras
• Alla får säga som man vill
• Alla möts med respekt

Ladda ner och skriv ut de demokratiska grundreglerna.

Skriv "Demokrati" på tavlan och fråga eleverna vad de tänker på när de hör ordet demokrati.

Exempel på följdfrågor:

• Vad betyder demokrati?
• Är Sverige en demokrati?

Titta i helklass på de demokratiska grundreglerna, en i taget.

Först visas varje byggsten för sig och sedan på bilden med alla 7 demokratiska värden tillsammans.
Här finns bilder att visa på skärm i helklass

Samtala om varje grundregel och låt eleverna reflektera över vad den betyder.

• Dela ut A3 papper, sax och lim till eleverna.
• Låt eleverna klippa ut de demokratiska grundreglerna och gör ett eget kollage med rubriken "Demokratiska grundregler".

Kan eleverna komma på andra delar som de tycker är viktiga i en demokrati? Låt eleverna skriva eller rita detta på sitt kollage.

Låt eleverna fördjupa sig och fundera på:

• Vad är demokrati på skolan?
• Vad är demokrati hemma?
• Vad är demokrati på fritiden?

Eleverna ges möjlighet att fundera över vilka situationer som de är med och påverkar på skolan, hemmavid och på fritiden i till exempel sin idrottsklubb eller kulturverksamhet.

Exempel: Låt eleverna sitta i mindre grupper runt ett bord med ett stort papper och färgpennor. I mitten på pappret står det "Demokrati på skolan". Låt sedan eleverna skriva eller rita sina reflektioner på pappret. Därefter kan eleverna berätta för varandra vad de har skrivit eller ritat. Se om de demokratiska grundreglerna kan appliceras på elevernas förslag.

Om ni har klassråd (eller skolråd eller andra liknande situationer som eleverna är bekanta med) så kan ni använda klassrådet som exempel för att diskutera hur följande frågor fungerar i klassrådet.

• Får alla vara med?
• Får alla höras lika mycket?
• Är det majoriteten som bestämmer när det ska tas beslut?
• Respekteras minoriteten?
• Får alla vara med och tycka till?
• Möts alla med respekt?

Låt de demokratiska grundreglerna vara med när eleverna ska ha klassråd. Eleverna kan gå igenom grundreglerna innan ni sätter igång med rådet och avsluta sedan rådet med att fråga eleverna om alla grundregler fått vara med under rådets gång genom att åter gå igenom en i taget.

Ni kan även ha med dessa i andra sammanhang som till exempel i trygghetsrådet.

Att alla människor har samma värde är en grundprincip i demokratin. Det spelar ingen roll vilken grupp du tillhör, om du är fattig eller rik eller vad du jobbar med. Eftersom vi alla har samma värde ska vi också ha samma rättigheter.

Alla ska ha möjlighet att delta i demokratin. Det handlar om att kunna delta i politiken men också i alla andra delar av det demokratiska samhället. Du ska kunna få tag på information, kunna rösta och ta del av samhällets utbud som tex bibliotek eller idrottsanläggningar. Den som behöver det ska kunna få hjälpmedel för att kunna delta. Det här handlar också om att människor ska få utbildning för att kunna delta, t.ex. för att kunna läsa.

När beslut ska fattas och alla inte är överens kan vi behöva rösta.  I Riksdagsval har svenska medborgare som fyllt 18 år rösträtt. Men rösta kan man göra i alla möjliga sammanhang i samhället, t.ex. inom föreningar eller i ett klassråd. Eftersom alla har samma värde så har alla en röst var. Din röst är inte mer eller mindre värd beroende på om du är rik eller fattig, känd eller inte.

Majoriteten betyder de flesta. När vi tycker olika så ska det förslag som flest håller med om gälla. Så går det till i politiska val men också när vi ska fatta demokratiska beslut i tex. Klassrummet eller i en förening.

Minoriteten betyder de som är färre till antalet. Majoriteten ska ta hänsyn till minoriteten. Majoriteten ska inte kunna bestämma vad som helst som påverkar minoriteten negativt. Det är bland annat för att respektera minoritetens rättigheter vi ska följa de mänskliga rättigheterna.

Alla har rätt att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor i tal eller skrift eller bild eller på annat sätt. Tex har vi rätt att skriva kritiskt om makten i vårt samhälle. Barn har också rätt att säga sin mening gentemot vuxna. Människor ska - oavsett ålder och bakgrund - kunna mötas och tillsammans höja rösten för att förändra något genom att exempelvis delta vid en demonstration. Men vissa saker kan ändå vara olagligt att skriva eller säga. T.ex. kan hot vara det.

Hur vi behandlar och bemöter varandra är betydelsefullt för demokratin. Du ska inte bemötas sämre för att du tillhör en viss folkgrupp eller kön eller om du t ex har en funktionsnedsättning. Barn har också rätt att mötas med respekt.