Propaganda - risk för påverkan
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Materialet består av fyra olika delar som behandlar olika perspektiv på propaganda och påverkan. Varje del består av två till tre steg.
Om propaganda
Vad är propaganda för dig? Vad är propaganda för forskarna?Begreppet propaganda är starkt laddat och har använts på olika sätt genom historien. Här får du reflektera över vad propaganda är och lyssna på hur olika forskare ser på begreppet.
Vad är propaganda för dig?
Vilka ord från ordmolnet tycker du bäst hör ihop med propaganda?
Läs orden i figuren här nedanför eller skriv ut arbetsblad med orden för att ringa in ord.
Vad är propaganda för forskarna?
Forskare i filmen
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet.
Lasse Dencik, professor emeritus i socialpsykologi, Roskilde universitet.
Christian Christensen, professor i journalistik, Stockholms universitet.
Karin Kvist Geverts, fil. Dr. i historia, forskningssamordnare, Forum för levande historia.
Definitionen av propaganda som nämns i filmen
”A deliberate attempt to persuade people to think and behave in a desired way.” - Philip Taylor, professor i kommunikationsvetenskap, ur “Munitions of the Mind - a history of Propaganda from the ancient world to the present era”, Manchester, 2003.
Socialpsykologi
Om vad som gör oss extra mottagliga för påverkanHär får du veta hur vi människor fungerar när vi tar in och värderar information.
Kunskap om mänsklig psykologi används till exempel inom reklam eller politiska kampanjer. I den här delen får du lära dig några av de vanligaste knepen för att påverka. Kännedom om mänsklig psykologi och insikt om vanliga retoriska knep kan hjälpa dig att behandla information mer medvetet.
Avsnittet om socialpsykologi består av tre steg.
1. Ta ställning till en moralisk fråga.
2. Film om hur vi människor fungerar när det handlar om påverkan.
3. Lär dig vanliga knep som används för att påverka människor.
Kan det vara rätt att ljuga för att övertyga andra om en viktig fråga?
Se andras svar inom parantes.
Så fungerar vi när vi tar in information
Illustrationer knepen: Yvette Gustafsson.
Underlag och faktagranskning till filmmanus om socialpsykologi: Armita Golkar, post dr. i psykologi, Karolinska institutet.
Förutom knepen som är baserade på olika forskningsunderlag och sammanställda av Forum för levande historia.
Knep för att påverka människor
Det finns en del ”knep” som ofta används för att påverka människor. Här är några sådana som är bra att känna till och känna igen. Upptäck och läs mer genom att klicka på bilderna här nedanför.
Var möter du dem? Vilket eller vilka knep tror du är extra effektiva för den som vill påverka dig?
Propaganda i historien
Analysera propagandabilder från Nazityskland och SovjetunionenI den här bildanalysövningen får du använda den kunskap om vanliga knep för att påverka som du fått i avsnittet om socialpsykologi (här ovanför). Genom att studera och analysera propaganda från två diktaturer i historien kan vi bli bättre på att upptäcka manipulerande budskap vi möter i vår vardag.
Om propaganda i Nazityskland
Analysera propagandabilder från Nazityskland
Klicka på bilderna nedan för att se dem större och analysera dem.
Om propaganda i Sovjetunionen
Analysera propagandabilder från Sovjetunionen
Klicka på bilderna nedan för att se dem större och analysera dem.
Underlag och faktagranskning bildspel Nazityskland och propagandan: Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker, Uppsala universitet.
Underlag och faktagranskning bildspel Sovjetunionen och propagandan: Johan Dietsch, fil.dr. i historia, Lunds universitet.
Källor bilder:
Poster med text: Krossa kapitalismen eller bli krossad under den. Viktor Deni (1919) / Granger Historical Picture Archive / Alamy Stock Photo
Tidningsomslag med familj. United States Holocaust Memorial Museum, courtesy of The Wiener Library for the study of the Holocaust & Genocide
Tidningsomslag ”60 000 Riksmark”. Deutsches Historisches Museum, Berlin / A.Psille
Poster på Stalin med ung pojke. Golub P.S (1949) / World History Archive / Alamy Stock Photo.*Poster, tack käre Stalin för vår underbara barndom. Hulton archive, via Getty images.
M. Gurevich, A. Igumnov, 1932, Kuznetskstroi: Den socialistiska jätten. International Institute of Social History
Poster med två sovjetiska arbetare. Vera Sergeyevna Korableva (1930) / Heritage Image Partnership Ltd / Alamy Stock Photo
Hitlerporträtt med texten: Ein Volk, ein Reich, ein Führer! United States Holocaust Memorial Museum
Vårt informationssamhälle
Om algoritmer och filterbubblorVärlden har aldrig haft så mycket information som just nu. Internet, sociala medier och smarta telefoner ger enorma möjligheter, men ställer samtidigt krav på vår förmåga till kritiskt tänkande.
Gränsen mellan information och påverkan, mellan fakta och åsikter, har blivit otydligare. Och ny teknik ger nya möjligheter att påverka.
Den information vi får vid sökningar på nätet eller via sociala medier är individuellt anpassad via så kallade algoritmer. Algoritmerna ger oss information som passar våra åsikter och sållar bort sådant vi inte gillar. Då skapas så kallade "filterbubblor".
Filterbubblor förklarat på 2 minuter
Fundera över
- Varifrån får du nyheter och information?
- Vilka kanaler är dina viktigaste?
Diskutera två och två
- Tar ni del av samma kanaler?
- Hur påverkar era kanaler er syn på världen?
- Är det viktigt att ta in information från flera kanaler? Varför/varför inte?
Kopplingar till skolans styrdokument
Webbmaterialet ”Propaganda” riktar sig till elever i årskurs 7-9 och gymnasiet. Här hittar du sammanställningar av kopplingar till kurs- och ämnesplaner i samhällskunskap, historia och svenska.
Samhällskunskap
Kopplingar till ämnets syfte
Ämnet samhällskunskap i grundskolan syftar till att ge eleverna kunskap om hur individ och samhälle påverkar varandra. I LGR 11 betonas att eleverna ska utveckla en helhetssyn på samhället på samhällsstrukturer där bland annat sociala, politiska och mediala aspekter är centrala. Vidare ska eleverna utveckla förståelse för hur åsikter och intressen uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Dessutom tillägger skolverket i den reviderade kursplanen 2017 att eleverna ska ges möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och den personliga integriteten. I syftestexten till ämnet samhällskunskap i LGR 11 beskrivs även hur eleverna ska ges verktyg att hantera information i vardagsliv och studier samt kunskap om hur man söker och värderar information från olika källor. Eleverna ska vidare ges verktyg att kritiskt granska olika samhällsfrågor och samhällsstrukturer samt utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.
Ämnet samhällskunskap syftar också till att eleverna utvecklar förtrogenhet med samt reflekterar kring värden och principer kopplade till de mänskliga rättigheterna, de demokratiska processerna och arbetssätten. Avslutningsvis ska eleverna genom samhällskunskapen ges möjlighet att utifrån egna erfarenheter och aktuella händelser i ett öppet meningsutbyte pröva sina ställningstaganden gentemot andra uppfattningar.
Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:
- Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
- Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv.
- Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
- Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Kopplingar till ämnets centrala innehåll
Webbmaterialet om propaganda kan kopplas till följande centrala innehåll i ämnet samhällskunskap, årskurs 7-9:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
- Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Historia
Kopplingar till ämnets syfte
Det finns klara kopplingar mellan webbmaterialet om propaganda och syftestexten till ämnet historia på grundskolan. I texten beskrivs hur eleverna ska utveckla kunskaper om historiska sammanhang och förhållanden samt hur historia och historiska berättelser kan användas för olika syften i samhället och vardagslivet. Därigenom ska eleverna få perspektiv på sin egen och andras identiteter, värderingar och föreställningar. Vidare ska eleverna utveckla en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. I historieämnet ska eleverna också komma i kontakt med historiskt källmaterial och utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källorna som grund för historisk kunskap.[4]
Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:
- Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
- Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.
Kopplingar till ämnets centrala innehåll
Webbmaterialet om propaganda kan i ämnet historia i årskurs 7-9 kopplas till följande centrala innehåll:
- Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
- De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
- Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
- Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Svenska
Kopplingar till ämnets syfte
Det finns tydliga kopplingar mellan propagandamaterialet och syftestexten till ämnet svenska på grundskolan. I styrdokumentet beskrivs hur eleverna genom svenskämnet ska utveckla förmågan att bearbeta olika slags texter samt hur man söker och kritiskt granskar information från olika källor. Vidare beskrivs i syftestexten att undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på får konsekvenser för en själv och för andra människor. Således ska eleverna även ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.
Sammanfattningsvis kan materialet bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att:
- Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
- Söka information från olika källor och värdera dessa.
Kopplingar till ämnets centrala innehåll
Webbmaterialet om propaganda kan kopplas till följande centrala innehåll i ämnet svenska, årskurs 7-9:
- Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
- Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
- Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
- Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andramedier och i olika sammanhang.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
