Tema 5 Unga romer
Tema 5 i självstudiekursen om romer och antiziganism
Som skolpersonal möter du varje dag unga som kämpar för att hitta sin plats i skolan och i samhället. För unga romer i Sverige kan denna kamp vara ännu svårare, präglad av historiska erfarenheter och en pågående utsatthet. Skolpersonal har ni avgörande roll – inte bara i att bidra till lärande, utan också i att skapa en trygg och inkluderande miljö där romska elever kan växa, känna stolthet över sin bakgrund och få samma möjligheter som alla andra.
Att vara ung rom i Sverige idag innebär också styrkor och möjligheter som är viktiga att synliggöra. Den starka känslan av gemenskap, stoltheten över en rik kultur med språk, musik och traditioner, samt en lång historisk erfarenhet av motståndskraft och kreativitet är resurser som många unga romer bär med sig. Skolpersonal kan vara med och öppna dörrar för att dessa positiva sidor får ta plats på skolan – där elevernas berättelser, identitet och drivkraft blir en tillgång för hela skolmiljön.
Hur är det att vara ung rom i Sverige idag?
Exempel från rapporter”På den positiva sidan syns en ökad etablering inom utbildning, arbetsliv och samhällsengagemang. Allt fler unga romer väljer att studera vidare, delta aktivt i samhällsfrågor och etablera sig i olika yrken. Detta har skapat en ny generation förebilder som visar att det är möjligt att förena stolthet över sin identitet med framgång i olika delar av samhället. Samtidigt kvarstår erfarenheter av diskriminering, vilket gör att många fortfarande känner behov av att dölja sin bakgrund. Detta gäller särskilt unga, som vittnar om att öppenhet kring den egna identiteten i skolmiljöer och på sociala medier ibland leder till utsatthet. En ung person uttryckte det som att ”man alltid måste väga stoltheten mot rädslan att bli utanför”.
(Citat av Valeria Redjepagic, initiativtagare till Instagramkontot Romska förebilder och verksam inom mänskliga rättigheter, nationella minoriteter och romsk inkludering)
Rapport från Länsstyrelsen Stockholm, 2021:
Rapporten Stolt men ofta otrygg. En undersökning om unga romers upplevelser av trygghet och tillgång till sina rättigheter undersöktes unga romers upplevelser av trygghet och tillgång till rättigheter som nationell minoritet. Enkätstudien baserades på svar från 85 unga romer mellan 13-25 år.
Rapporten visar att unga romer ofta känner stolthet över sin romska identitet men samtidigt betydande otrygghet kopplad till den på grund av trakasserier och negativ bild av romer. Fler än hälften uppger låg tillit till hjälp från skola eller jobb vid diskriminering, och många vittnar om mobbning eller tystnad från vuxna. Sju av tio känner delaktighet och möjlighet att påverka aktiviteter i skolan, på fritiden eller jobbet. De visar också samhällsengagemang och trygghet i vänskapskretsen när de pratar om sin romska bakgrund.
Rapportens resultat visar att många unga romer upplever trakasserier och dålig behandling på grund av sin romska identitet, både själva och mot andra, i skolan, på jobbet, i butiker eller på sociala medier – två av fem drabbas ofta. Fyra av fem ser sällan positiva beskrivningar av romer, och två av tre känner sig otrygga med att vara öppna om sin identitet med okända och känner oro för mobbning eller negativ bemötande. Fler än hälften av de 85 respondenterna uppgav att de sällan eller aldrig känner sig trygga med att de skulle få hjälp från skolan eller jobbet om de upplever att de har blivit dåligt behandlade på grund av sin romska identitet.
”Jag ser fram emot att ta studenten och bära den romska flaggan – springa ut med stolthet. Visa att jag inte skäms för den jag är.... Ingen ska behöva skämmas för sin flagga – alla ska kunna vara stolta, var de än kommer ifrån”
(Citat av Selina Polak, gymnasieelev i Göteborg)
Rapport från Malmö stad, Malmö universitet och RIKC, 2024:
Rapporten Lycklig den som har en öppen väg framför sig. En rapport om förutsättningar och hinder för romskt liv i Malmö undersökte förutsättningar och hinder för romskt liv i Malmö. Den baserades på intervjuer med 28 romska Malmöbor och tio tjänstepersoner som arbetar med frågor kopplade till romer och antiziganism. Rapporten belyser teman som identitetsstolthet, antiziganism, minoritetsstress och generationstrauma.
I rapporten framgår att unga romer i Malmö upplever stolthet över sin identitet men ofta tvingas dölja den på grund av antiziganism i skola, vardag och myndighetskontakter. De möter minoritetsstress och generationstrauma, vilket påverkar deras trygghet och möjligheter. Många berättar om öppen diskriminering som formar deras vardag och framtidsutsikter.
De specifika utmaningar som rapporten belyser handlar om hur unga romer utsätts för fördomar inom skolan, där romska barn och föräldrar stereotypas som ambitionslösa. Rapporten lyfter fram romska elevers erfarenheter av öppen antiziganism i skolan i form av mobbing och utsatthet som möts av tystnad från lärare och andra elever. Antiziganismen får passera. Flera av de unga romska intervjupersonerna beskriver erfarenheter av att lärare och annan skolpersonal saknar tilltro till romska elevers förmågor och utgår från att romska föräldrar saknar framtidsambitioner och intresse för utbildning.
I mötet med myndigheter beskriver intervjupersonerna erfarenheter av misstänkliggörande och ifrågasättande. Trots omfattande upplevelser av diskriminering visar forskningen att de flesta romer inte anmäler det. Det beror enligt de som intervjuats i denna studie inte bara på bristande kunskap om lagen och vart de ska vända sig, utan även den kollektiva erfarenheten av att inte bli trodd.
”Jag har funnit stolthet i mitt ursprung. Jag bär min romska identitet öppet och utan rädsla, men med en ny sorts oro: att vårt folk ska glömmas bort, att våra barn inte ska få känna den tillhörighet och värme som jag känner. Därför vill jag göra min röst hörd – för våra berättelser, vår kultur och vår värdighet.”
(Citat av ung romsk man)
Rapport från Forum för levande historia, 2024:
Rapporten »Jag vill att de ska veta vilka vi är« En rapport om behovet av ökad kunskap om romer och ett stärkt arbete mot antiziganism i skolan undersökte behovet av ökad kunskap om romer och stärkt arbete mot antiziganism i svenska grund- och gymnasieskolor. Intervjuer genomfördes med 25 lärare i historia, svenska och samhällskunskap, fyra modersmålslärare i romani chib, en studie- och yrkesvägledare samt 14 elevhälsopersonal i totalt tre grundskolor och fyra gymnasieskolor.
Rapporten visade att kunskapsnivån om romers historia i Sverige och deras utsatthet för antiziganism förefaller vara låg i skolan, med begränsad undervisning som ofta framställer romer som offer snarare än rättighetsbärare och kulturbärare.
Lärarna i fokusgrupperna skattade återkommande sin egen och kollegornas kunskapsnivå om den nationella minoriteten romer som låg eller något som är svårt att uppskatta. Modersmålslärarna i undersökningen instämde i bedömningen av lärarnas kunskapsnivå.
Den faktainformation som finns om den nationella minoriteten romer fokuserar på dåtid, medan de aktuella livsvillkoren för romer i Sverige inte lyfts fram i samma utsträckning. Undervisningen saknar romers perspektiv och bidrar till en bild av romer som främlingar istället för nationell minoritet
Modersmålslärarna som deltog i undersökningen uppgav att elever med romsk bakgrund har vittnat om att de i skolan har känt sig osynliggjorda som nationell minoritet. Eleverna har även upplevt att kunskapen om romer har varit låg och att de har blivit förbisedda i undervisningen.
Rapporten visar även att romska elever upplever otrygghet och ibland döljer sin identitet, trots att skolor sällan identifierar antiziganism som problem.
”Som rom har jag ofta mött fördomar och fått stå upp för vår minoritet – behövt förklara vilka vi romer är och vad vårt folk har gått igenom. Det borde vara skolans uppgift.”
(Citat av 20-årige Antonio Bengtsson Denaj)
Möt tio unga romer
Personer från utställningen "Stolthet och gemenskap - unga romer berättar"Möt Sarah, Aila, Sebastian, Antonio och andra unga romer som delar tankar om sitt liv, identitet och framtidsdrömmar. De deltar alla i Forum för levande historias utskrivningsbara fotoutställningen "Stolthet och gemenskap - unga romer berättar". (Lägg till länk till utställningen här)
Jag är evigt tacksam för min mamma som lärde mig att dansa och att vara stolt över mitt romska arv. Hon visade mig att vi romer är ett underbart folk, fyllt av talang, kärlek till musik och en rik kultur. Varje liten detalj – från våra kläder till språk – bär på en stor historia.
Jag tycker om att ha tid med mina nära och kära, strävar efter att sprida glädje och skratt och brinner för att hjälpa och finnas där för andra. Därför valde jag att studera till fritidspedagog, för att kunna stödja ungdomar i svåra situationer, särskilt om de, liksom jag, kommer från utsatta områden. Jag vill visa att de har möjligheter i livet och att de kan välja andra vägar än det de har vuxit upp med eller hört talas om.
Jag har själv upplevt hur det är att sakna någon som visar vägen när allt känns hopplöst, men har mött människor som har öppnat mina ögon. Nu vill jag vara den personen för andra, få dem att upptäcka alla chanser som finns.
Ibland är det svårt att vara rom. Många har fördomar och utgår ifrån negativa stereotyper som att romer är tiggare och tjuvar. I framtiden vill jag vara en röst som visar att vi är så mycket mer och som påminner oss alla om att vara stolta över vår romska identitet. Vi har en underbar historia och är värda lika mycket som alla andra.
Jag har alltid vetat att jag är rom. Ändå talades det nästan aldrig om det hemma. Jag förstår nu att min pappa ville skydda oss från fördomar, men tystnaden skapade en spricka i mig. Det kändes som att jag bar på något som inte fick synas, och det ledde mig vilse.
I dag är jag själv pappa, stolt och öppen med mitt ursprung, utan rädsla. Men jag har en ny oro: att vårt folk ska glömmas bort, att mina barn inte ska få känna den tillhörighet och värme jag fått uppleva med släkt och vänner. Därför vill jag göra min röst hörd – sprida våra berättelser, vår kultur och vår värdighet.
Min dröm är enkel och stor på samma gång: att mina barn ska må så bra som möjligt, att också jag ska få må bra – och kanske dela vardagen med någon som vill gå vid min sida. Yrkesdrömmen är att bli behandlingsterapeut. Jag vet att min erfarenhet kan bli ett stöd för andra som söker vägar vidare; att min resa kan bli ett verktyg för deras läkning.
Jag är rom. Jag är pappa. Jag är en människa som reste mig, som tränar både kropp och vilja. Jag väljer stolthet framför skam och handling framför tystnad. Min berättelse är en del av vårt folks gemensamma minne – och en påminnelse om att identitet inte är en börda, utan en kraft som förvandlar.
Jag älskar fotboll och att umgås med familj och vänner. Tyvärr hinner jag inte spela lika mycket längre, för jag jobbar väldigt mycket – som skadedjurstekniker och bartender. Det är inte många dagar jag brukar vara ledig. Som ung tränade jag varje dag och hade en riktig passion för fotbollen. Det var en lugn väg för mig, ett sätt att varva ner och tänka fritt. Det fina med fotbollen är att det bara handlar om bollen, inte om din kultur eller hudfärg. Är du duktig spelar det ingen roll var du kommer ifrån. Men livet hinner ikapp, nu lever jag Svenssonlivet!
Jag har även jobbat som kock och har på senare tid börjat laga mer mat hemma, ibland till hela familjen. Det är roligt och jag älskar gemenskapen och att umgås med folk från min kultur. Det är lite annorlunda – till exempel kan en faster eller farmor och farfar plötsligt knacka på utan förvarning. Då finns det alltid plats vid bordet. En annan speciell sak är respekten för äldre. Om någon vill sitta reser du dig direkt som yngre – det är en oskriven regel. Jag säger heller aldrig du, han eller hon. En äldre man kallar jag farbror. Den respekten för äldre saknas i samhället i dag.
Jag och mina fyra syskon bor kvar hemma med våra föräldrar. Vi är muslimer i min familj, med rötter i Serbien, men att vara religiös är ett fritt val hos oss. Jag har valt det, för det får mig att bli en bättre person – en god människa, helt enkelt. Ibland blir det kulturkrockar men det viktigaste är att hålla sig borta från det onda.
Min mormor berättade alltid historier om hur romer levde förr. Hennes egen mormor kom från Karelen i Ryssland, där de reste runt i häst och vagn. En vinterdag frågade de människor som inte var romer om vägen. ”Åk ditåt”, sa de och pekade. Det visade sig vara en frusen sjö. Isen brast och alla drunknade utom min mormors mormor. Hennes mamma hann kasta upp henne på land.
En del säger till mig: ”Ni romer har bott här i 500 år och ändå har ni inte blivit en del av vårt samhälle.” Okej, men de första 450 åren försökte folk ta död på oss och vår kultur. Så sent som på 1950-talet bodde romer fortfarande i tältläger, för ingen ville hyra ut till dem.
Vid sidan av studierna arbetar jag som bostadsrådgivare. Jag hjälper dem som har svårt att hitta bostad, och många av dem är romer. Staten har gett hyresvärdarna pengar för att våga hyra ut till människor med lägre inkomst – ändå vägrar de på grund av fördomar.
De flesta av mina kompisar är romer eller kommer från andra länder. Jag tror vi håller ihop för att vi känner oss tryggare med varandra. Jag är stolt över den jag är. Det kan de aldrig ta ifrån mig. Men det känns annorlunda när rasism drabbar min syster och mamma. När jag ser någon i min familj bli sårad och tänker på att jag kanske får barn i framtiden – då gör det riktigt ont.
I framtiden vill jag söka till finska statens diplomatprogram och göra internationell karriär.
Som finsk rom bär jag den traditionella finskromska kjolen, så jag kan inte dölja att jag är rom, till skillnad från andra som kan göra det genom att inte berätta. Därför kämpar jag dagligen med elaka kommentarer, fördomar och rasism, men jag är stolt rom och kommer alltid att vara det. Jag vill kämpa mot fördomar, för om en enda rom gör något dumt får vi alla sota för det. Om en ”svensk” man stjäl i en butik gör det inte alla svenskar till tjuvar. Men för oss som utsatt folkgrupp blir det så, och det är jobbigt.
Det har betytt mycket att bli en erkänd nationell minoritet i Sverige. Vi får bli sedda och känna att man bryr sig om oss, vår kultur och vårt språk. Men okunskapen är fortfarande stor bland lärare, poliser och människor överlag. Jag fick till exempel inte ha romani som modersmål i skolan, eftersom jag var den enda som ville det. Men enligt mina rättigheter som nationell minoritet ska det räcka med endast en elev.
Fördomar bygger på okunskap, på att man kanske har hört något men egentligen inte vet någonting. Därför jobbar jag med kunskapsspridning på olika sätt. Jag föreläser i skolor om romer, vår historia och kultur, och om antiziganism. Om folk får lära sig mer försvinner minst hälften av fördomarna.
Vi romer är väldigt kärleksfulla – gemenskap och respekt är viktigt i vår kultur. Jag brukar säga att om du får en rom som vän, så har du en vän för livet.
Jag älskar fotboll och att umgås med familj och vänner. Tyvärr hinner jag inte spela lika mycket längre, för jag jobbar väldigt mycket – som skadedjurstekniker och bartender. Det är inte många dagar jag brukar vara ledig. Som ung tränade jag varje dag och hade en riktig passion för fotbollen. Det var en lugn väg för mig, ett sätt att varva ner och tänka fritt. Det fina med fotbollen är att det bara handlar om bollen, inte om din kultur eller hudfärg. Är du duktig spelar det ingen roll var du kommer ifrån. Men livet hinner ikapp, nu lever jag Svenssonlivet!
Jag har även jobbat som kock och har på senare tid börjat laga mer mat hemma, ibland till hela familjen. Det är roligt och jag älskar gemenskapen och att umgås med folk från min kultur. Det är lite annorlunda – till exempel kan en faster eller farmor och farfar plötsligt knacka på utan förvarning. Då finns det alltid plats vid bordet. En annan speciell sak är respekten för äldre. Om någon vill sitta reser du dig direkt som yngre – det är en oskriven regel. Jag säger heller aldrig du, han eller hon. En äldre man kallar jag farbror. Den respekten för äldre saknas i samhället i dag.
Jag och mina fyra syskon bor kvar hemma med våra föräldrar. Vi är muslimer i min familj, med rötter i Serbien, men att vara religiös är ett fritt val hos oss. Jag har valt det, för det får mig att bli en bättre person – en god människa, helt enkelt. Ibland blir det kulturkrockar men det viktigaste är att hålla sig borta från det onda.
Jag känner stor stolthet över att vara rom, men jag har märkt att antiziganismen fortfarande finns runt omkring mig. Det är inte alltid lätt för barn och unga att uttrycka sin romska identitet öppet, och det visar hur djupt fördomarna sitter i samhället.
För mig är det viktigt att stå upp för vem jag är och att visa att man kan vara stolt över sin bakgrund.
Den äldre generationen pratar inte så mycket om diskriminering. På deras tid var det ”normalt” att bli illa behandlad. Därför vill jag berätta för dem att vi kan säga ifrån, att vi inte ska vara tysta och att vi ska anmäla det som är olagligt. Ingen har visat dem vägen, och så är det för många. Det har jag och mina kompisar fått lära oss i Trajosko Drom – Livets väg. Det är en förening som kämpar för romers rättigheter, särskilt för flickor och kvinnor, genom aktiviteter, föreläsningar, resor och modevisningar. Jag är med i Tjejrådet och där finns vi för varandra, pratar och lyssnar.
Jag ser fram emot att ta studenten och bära den romska flaggan – springa ut med stolthet. Visa att jag inte skäms för den jag är. Känslan är att om vi inte visar det tydligt, kan folk tro att man skäms. Ingen ska behöva skämmas för sin flagga – alla ska kunna vara stolta, var de än kommer ifrån.
Text saknas.
Jag har just hoppat av skolan och letar jobb, men en dag vill jag utbilda mig och hjälpa andra ungdomar som har det svårt. Det svåra med att vara ung rom i dag är hur vi ofta blir bemötta i samhället. Till exempel kan jag märka i affärer att personalen kollar extra noga eller till och med följer efter en – bara på grund av fördomar om hur romer ser ut eller klär sig. Många dömer oss som tjuvar utan att ens känna oss.
Romer får tyvärr möta mycket hat och fördomar, till exempel när folk pratar nedlåtande om att romer är tiggare eller säger elaka saker. Det visar att antiziganismen fortfarande är ett stort problem i samhället, och det behöver förändras.
Det bästa med att vara rom är musiken, kulturen och gemenskapen. Vi är väldigt begåvade och kreativa människor. Alla har en talang! Min är att sjunga – det går i min släkt. Jag tycker om många olika sorters musik, men jag sjunger romska sånger när det är fest, som nationalsången Gelem Gelem, ”Vi vandrar, vi vandrar”. Musik och sång är något av det enda som romer historiskt kunde ta med sig när de flyttade runt. De hade inte mycket, men de var rika på lycka.
Min pappa är rom och min mamma är skåning. Sedan hon träffade pappa har hon varit fascinerad av den romska kulturen, lärt sig språket och velat att vi barn ska ha lika starka band till båda kulturerna. I min släkt står jag närmast min farmor. Hon tog med mig till Serbien när jag var liten, för att träffa kusinerna och lära mig mer om kulturen. Jag minns när vi åkte bil och hon berättade sina historier. Hon försökte alltid få mig att äta. Jag var kräsen och ville inte käka så mycket. Farmor tyckte att jag var för mager. Om jag ville ha en hamburgare sa hon åt mig att äta två. Det var hennes sätt att visa att hon älskade mig.
I framtiden vill jag arbeta inom det militära. Just nu studerar jag till järnvägsingenjör och jobbar vid sidan av när jag har tid. Jag bor kvar hemma, delvis för att spara pengar, men också för att jag trivs med att vara nära mina nära och kära, som vill mig väl. Det är viktigt att ha bra människor runt sig.
Som rom har jag ofta mött fördomar och fått stå upp för vår minoritet – behövt förklara vilka vi romer är och vad vårt folk har gått igenom. Det borde vara skolans uppgift.
En dag ska jag nog flytta hemifrån, för mer lugn och privatliv. Samtidigt är det fint att aldrig behöva vara ensam. För mamma är det bra att få hjälp med småbröderna av mig och min syster. I vår kultur stannar ofta yngsta barnet kvar när alla andra har flyttat ut. Någon måste ju ta hand om föräldrarna när de blir äldre! Men det gäller förstås inte alla – det finns inte ett enda sätt att vara rom.
Välj en eller flera av de unga romernas berättelser ovan.
- Vilket budskap framkommer i deras texter? Påverkas din bild av hur det är att vara ung rom när du läser ungdomarnas beskrivningar av sina liv?
- Vad känner du igen från unga romer du har mött i ditt arbete?
- Finns det likheter med ungdomar i andra minoritetsgrupper? Vad förefaller vara unikt med att vara ung rom i Sverige idag? Jämför gärna med rapportresultaten som presenteras i detta kurstema.
- Vilket stöd tror du att dessa ungdomar skulle ha behövt under sin skoltid?
Reflektionsfrågor
Att leva som ung rom i SverigeTitta på filmen "Att leva som ung rom i Sverige" från Länsstyrelsen Stockholm
Reflektionsfrågor
Fundera på och samtala gärna med kollegor om följande frågor:
- I flera rapporter med undersökningar om romer framkommer det att många unga romer inte vågar berätta om att de är romer i skolan. Vad kan skolan göra för att skapa mer trygghet i skolmiljön för romska elever?
- Det finns många fördomar om att romer inte skulle betrakta utbildning som viktigt och därför inte vill satsa på skolan. Idag är det flera och fler unga romer som går eller har gått på högskola/universitet som visar på motsatsen. Hur kan skolan uppmuntra ännu fler unga romer att satsa på akademiska studier? Hur kan skolpersonalen arbeta med sina egna eventuella fördomar om detta?
- Hur kan skolan stödja unga romer att våga förverkliga sina drömmar?
- Här kommer uppmaningar från några unga romer till människor i majoritetssamhället: "Prata mer om romer i skolan. Jag har aldrig någonsin under min skolgång fått lära mig något om romer i skola." "Vuxna bör prata gott om oss romer istället för att sprida uråldriga fördomar". "Var källkritisk när du hör generaliserande fördomar om romer. Kolla upp om det verkligen är sant först". "Behandla inte oss romer annorlunda än andra". Vilka av dessa tankar tar du till dig av rörande er skola och ditt arbete där?
- Strategin om romsk inkludering handlar om att skapa likvärdiga möjligheter i livet för romer, så att de kan leva ett liv utan utanförskap och diskriminering. I den strategin prioriteras satsningar på unga. Vad gör ni i er kommun och vad kan ni göra i framtiden? Hur kan ni samverka med unga i den romska minoriteten, så att ni utvecklar ett arbete som stärker unga romers tillgång till sina mänskliga rättigheter? Vad kan ni göra på er skola?
Källor
Texterna är framtagna av Forum för levande historia baserade på rapporter om unga romers situationer samt intervjuer och texter av unga romer under år 2025.
- Forum för levande historia, 2024: »Jag vill att de ska veta vilka vi är« En rapport om behovet av ökad kunskap om romer och ett stärkt arbete mot antiziganism i skolan. https://www.levandehistoria.se/wp-content/uploads/2024/05/Bilaga-2-Ku202200923-Rapport-om-kunskap-om-romer-och-arbete-i-skolan-mot-antiziganism.pdf
- Länsstyrelsen Stockholm, 2021: Stolt men ofta otrygg. En undersökning om unga romers upplevelser av trygghet och tillgång till sina rättigheter https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1b1d393819324610c3748666/1732515771261/Stolt%20men%20ofta%20otrygg%20%E2%80%93%20en%20unders%C3%B6kning%20om%20unga%20romers%20upplevelser%20av%20trygghet%20och%20tillg%C3%A5ng%20till%20sina%20r%C3%A4ttigheter.pdf
- Malmö stad och Malmö universitet, 2024: Lycklig den som har en öppen väg framför sig. En rapport om förutsättningar och hinder för romskt liv i Malmö. https://malmo.se/download/18.66454d7e193d3b6e14116084/1742974326173/Rapport_Antiziganism.pdf
Relaterat
- Skolverket, 2014, Undervisa om den nationella minoriteten romer, Romska ungdomar berättar https://www.skolverket.se/kompetensutveckling/stod-i-arbetet/material-for-att-undervisa-om-nationella-minoriteter/undervisa-om-den-nationella-minoriteten-romer#h-Romskaungdomarberattar
- URplay, TV-serien Stolt rom med tio avsnitt och pedagogiskt material, 2024: https://urplay.se/serie/240625-stolt-rom
- Västerås stad, utställningen Unga romer berättar, 2024-2025: https://www.vasteras.se/romer och https://www.vasteras.se/download/18.7c14fb4019618d626aa4414/1744284219864/Unga%20romer%20bera%CC%88ttar_Digital%20med%20o%CC%88versa%CC%88ttningar_la%CC%8Agupplo%CC%88st.pdf
- Skriv ut Forum för levande historias utskrivningsbara utställning "Vi är unga, romer - och mer än så", sätt upp på skolan och arbeta med den tillsammans med era elever/kursdeltagare. Här lägger vi in länk till utställningen + ett ev undervisningsmaterial som skapas kopplat till den.
- URplay, TV-serien Stolt rom med tio avsnitt och pedagogiskt material, 2024: https://urplay.se/serie/240625-stolt-rom
Nu är det här temat slut!
Stanna upp en stund och fundera:
- Vad tar du med dig från innehållet i det här temat?
- Hur kan du använda de insikter och eventuellt nya kunskaper du har fått i ditt arbete på din skola?
Fortsätt sedan med nästa tema!