Identifiera ojämlikhet
För att kunna bedriva ett systematiskt arbete mot rasism är det viktigt att ha en gemensam förståelse för vilka ojämlikhetsproblem verksamheten ska bidra till att lösa.
Syftet med det här momentet är att ni ska få en bild av de ojämlikhetsproblem som finns i samhället och i er sektor, som hör ihop med föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande. Detta bidrar till att peka ut riktningen för arbetet mot rasism i er verksamhet.
Begreppet ojämlikhet används här i betydelsen omotiverade skillnader i utfall. Utfallet är det tillstånd eller den förändring som verksamheten bidrar till för sina målgrupper och i samhället. En omotiverad skillnad är en skillnad som inte kan förklaras av individers olika förutsättningar eller behov, och som därför bör åtgärdas, till skillnad från en motiverad skillnad som är berättigad och därför inte bör åtgärdas. Det senare kan till exempel handla om att skillnaden fungerar kompenserande för en grupp där ett visst behov finns i nuläget, det vill säga att den gynnar en missgynnad grupp.
Illustration: Linnea Blixt
I det här steget ska ni samla in underlag för att kunna undersöka om det finns problem med ojämlikhet som är relevanta för verksamhetens uppdrag och målgrupper. Underlagen för er analys kan vara både kvantitativa och kvalitativa, eller en kombination av båda.
Använd er av omvärldsbevakning, forskning samt statistik och andra kunskapsunderlag som tagits fram inom den egna verksamheten och av andra aktörer, till exempel Statistikmyndigheten SCB. Inventera och använd om möjligt befintliga processer för dialoger med verksamhetens målgrupper för att inhämta kunskapsunderlag från minoritetsgrupper. På regeringens webbplats finns rapporter och granskningar av Sveriges efterlevnad av de mänskliga rättigheterna inom FN-systemet och Europarådet, som pekar på ojämlikhetsproblem och behov av åtgärder mot rasism och diskriminering.
Om befintliga underlag inte ger tillräckligt med kunskap behöver ni initiera nya kartläggningar och analyser.
Registerdata kan behöva kompletteras med underlag som möjliggör att berörda målgrupper själva kan identifiera om de tillhör en minoritetsgrupp eller inte, och därmed bidrar till att synliggöra skillnader på gruppnivå som inte på annat sätt kommer fram i underlagen.
Det kan göras genom kvalitativa metoder som exempelvis dialoger, samråd, fokusgrupper eller intervjuer.
Det kan även göras med kvantitativa metoder genom att samla in aggregerade data som bygger på anonymitet, frivillighet och självidentifiering och som inte kan kopplas till enskilda personer, så kallad jämlikhetsdata.
Bedöm vad som är lämpligt och möjligt
Innan ni bestämmer er för hur ni ska samla in nya underlag och vilka kategorier ni bedömer vara relevanta att dela in ert material i, kan ni behöva göra en riskanalys. Ni kan också behöva involvera grupper som löper en större risk att utsättas för rasism, för att säkerställa lämplig insamling och hantering av underlag.
Utgå ifrån era uppdrag och målgruppernas behov för att avgöra vad som är relevant och möjligt att undersöka i er verksamhet. I bedömningen behöver hänsyn tas till att vissa kategorier av personuppgifter räknas som särskilt känsliga och att det finns ett förbud mot att framställa och behandla känsliga personuppgifter om det saknar rättsligt stöd. Det är till exempel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller religiös övertygelse, utan rättslig grund och särskild hantering. En rättslig grund kan till exempel vara ett frivilligt samtycke.
Utifrån den kunskap ni har samlat in ska ni i det här steget identifiera problem med ojämlikhet som ni vill undersöka vidare.
Kvantitativa underlag kan behöva delas in i nya kategorier. Vanligt förekommande är att göra indelningar av statistik utifrån människors födelseland och föräldrarnas födelseland, utifrån socioekonomiska faktorer som till exempel utbildningsnivå, inkomst eller dagar i arbetslöshet, och utifrån var människor bor.
Statistikmyndigheten SCB har i en undersökning om livsvillkor för personer med bakgrund utanför Europa redovisat statistik utifrån följande fem födelseregioner: Afrika söder om Sahara och Afrikas horn, Mellanöstern och norra Afrika, Nordamerika och Oceanien, Syd- och Mellanamerika, Övriga Asien. Under fliken ”Så här har andra samlat in och hanterat underlag” kan ni ta del av fler exempel på hur andra offentliga verksamheter har samlat in och kategoriserat data och underlag.
Oavsett vilka kategorier ni delar in era underlag i är det viktigt att göra en analys av vad det innebär för begränsningar och att ni tar ställning till om ni behöver samla in ytterligare underlag.
Undersök om det finns skillnader mellan de kategorier ni har valt att dela in ert material i.
För att dra rätt slutsatser behöver ni även beakta att det finns variationer inom grupper, och att olika variabler och indelningar samspelar och kan förstärka varandra. Det är därför relevant att undersöka flera maktordningar samtidigt, ett så kallat intersektionellt angreppssätt. De problem ni har identifierat, och kontexten de finns i, styr vilka maktperspektiv som är relevanta att undersöka.
Eftersom maktstrukturer inte är statiska behöver analysen också ta hänsyn till tid, rum och sammanhang. Det som i ett sammanhang innebär ett privilegium eller en nackdel, behöver inte innebära det i ett annat sammanhang.
I det här steget ska ni identifiera möjliga orsaker som kan ha bidragit till det eller dem ojämlikhetsproblem ni analyserar. Här kan ni använda er av den kunskap ni redan har, av forskning på området, eller andra rapporter och underlag.
- Skilj på faktorer på samhällsnivå och faktorer inom verksamheten
Båda kan ha betydelse för ojämlikhetsproblemet. På samhällsnivå kan det till exempel handla om gruppens behov, levnadsvillkor och omständigheter eller andra samhällsförhållanden. På verksamhetsnivå kan det till exempel handla om insatser, rutiner, processer, resurser, kompetenser, styrning, bemötande, tillgänglighet. - Undersök hur resurser fördelas
Analysera hur fördelning av resurser påverkar verksamhetens målgrupper och samhället. Bidrar den till jämlikhet eller fördelas resurser så att jämlikhet motverkas? Finns det några omotiverade skillnader i utbetalningar till olika målgrupper? Finns det skillnader i vilka som använder verksamhetens e-tjänster, får del av coaching, kunskap, service? Är det någon skillnad på vilka kontaktvägar till verksamheten olika grupper använder? Hur stor del av personalens tid kommer olika grupper till del när det exempelvis handlar om att handlägga ärenden, hantera omprövningar, ta hand om frågor i kundtjänst eller att utveckla digitala tjänster som målgruppen kan använda? Har alla ärenden lika lång utrednings- eller handläggningstid inom samma ärendetyp?
Läs mer om jämställdhetsbudgetering på Ekonomistyrningsverkets webbplats - Fundera över vilka normer eller föreställningar om grupptillhörighet som kan påverka dessa faktorer
Finns det föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande som kan ha bidragit till ojämlikhetsproblemen? - Gör en sammanställning av samtliga faktorer som ni har identifierat som möjliga orsaker till ojämlikhetsproblemen.
I det här steget ska ni bedöma om det är viktigt att åtgärda den eller de skillnader ni har identifierat, och vad som är möjligt att åtgärda inom ramen för er verksamhet. Här behöver ni ta hänsyn till hur stor skillnaden är, hur många den berör och hur avgörande den är för den eller de målgrupper som berörs.
För att bredda perspektiven och ta reda på vilka konsekvenser skillnaden får, både på individ- och gruppnivå, kan ni behöva involvera berörda målgrupper.
I arbetet med bedömningen kan ni ställa er följande frågor:
- Konsekvenser: Vad får skillnaden för konsekvenser för individen? Hur avgörande är skillnaden för människors liv?
- Storlek: Hur stor är skillnaden? Hur många berörs?
- Motiverad/omotiverad: Fungerar skillnaden kompenserande för en viss grupp, eller är skillnaden omotiverad?
- Uppdrag och mål: Hur förhåller sig skillnaden till de uppdrag och mål verksamheten har?
Gör en samlad bedömning av vikten och möjligheten för verksamheten att åtgärda skillnaderna, samt var i verksamheten ansvaret hör hemma. Bedömningen pekar ut riktningen för utvecklingsarbetet mot rasism i er verksamhet.
Så här har andra gjort
Här kommer det ligga exempel. Innehållet är under utveckling.
