Tema 3 Språk
Tema 3 i självstudiekursen om romer och antiziganism
Čhibi si amare dženeja thaj amare istorija
Citatet betyder "Språket är vår själ och vår historia".
(Översättning till svenska från lovari, en varietet av romani chib)
Ett av Sveriges nationella minoritetsspråk är romani chib – romernas språk. Romani chib inkluderar en rad språkliga varieteter som bär på rik historia och kultur. Varje varietet bär med sig berättelser och traditioner som förts vidare genom generationer.
Här får du chansen att ta del av en kort inblick i romani chib, som för många romer är hjärtat i deras identitet och vardag.
Alla elever på grundskolan och gymnasiet som identifierar sig som romer har rätt att få modersmålsundervisning i sin varietet av romani chib. Det gäller även er skola. I och med det kan ni vara med och stärka romska elever i deras språkutveckling, identitet och självkänsla.
De nationella minoritetsspråken i Sverige
Länderna i Europa har kommit överens om hur de tillsammans ska skydda och stödja historiska landsdels eller minoritetsspråk. Det är en överenskommelse som kallas för Språkstadgan. I Sverige började den gälla år 2000. Språkstadgan uppmärksammar att vissa språk riskerar att försvinna och säger att minoritetsspråken är en viktig del av Europas gemensamma kultur. Konventionen ska uppmuntra till kunskap om de olika språk som finns och bevara den traditionella och nedärvda språkliga mångfalden i Europa. Den ålägger myndigheter och kommuner ett särskilt ansvar att skydda och stötta de nationella minoritetsspråken.
Länder som skriver under Språkstadgan lovar att:
- hjälpa till att bevara dessa språk så att de inte försvinner
- se till att människor kan använda dessa språk i skolan, hos myndigheter och i kulturlivet
- visa respekt för de kulturer som hör ihop med dessa språk.
Genom att följa detta hjälper Sverige till att hålla språken levande i samhället. Sverige har beslutat om dessa fem nationella minoritetsspråk:
- finska
- jiddisch
- meänkieli
- romani chib
- samiska
Dialekter av svenskan räknas inte som nationella minoritetsspråk. Inte heller språk som talas av andra invandrade grupper i Sverige. Bara för att man tillhör en nationell minoritet är det inte säkert att man alls talar något av språken. Det är heller inte säkert att man talar minoritetens vanligaste språk, även om det ofta är så. Till exempel pratar vissa finska romer både finska och en variant av romani chib som kallas kale, och en del samer i Tornedalen har meänkieli som modersmål. På samma sätt kan en person ha anknytning till flera minoritetsspråk.
"Att tala språket innebär mer än enbart språklig kommunikation, det är också ett sätt att bära och föra vidare en hel kultur med dess normer, sociala koder och seder."
(Citat av Valeria Redjepagic, initiativtagare till Instagramkontot Romska förebilder och verksam inom mänskliga rättigheter, nationella minoriteter och romsk inkludering)
Rätt till minoritetspråksundervisning i skolan
Rätten till det romska minoritetsspråket romani chib och andra nationella minoritetsspråk regleras huvudsakligen genom ett antal lagar. De viktigaste är språklagen, lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt skollagen.
Språklagen (2009:600) anger att svenskan är huvudspråk i Sverige, men lagen fastslår också att de nationella minoritetsspråken, där romani chib ingår, ska skyddas och främjas. Detta innebär att det offentliga, inklusive myndigheter, kommuner och regioner, är skyldiga att värna om användningen av dessa språk och skapa förutsättningar för att de kan föras vidare till kommande generationer.
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) utgör ett centralt skydd för romer och de andra nationella minoritetsgrupperna i Sverige. Den reglerar bland annat att:
- Myndigheter är skyldiga att stärka de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sitt språk och sin kultur.
- Offentliga organ har en skyldighet att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.
- Vissa kommuner ingår i särskilda förvaltningsområden för minoritetsspråk för finska, meänkieli och samiska. Där gäller förstärkta rättigheter, till exempel rätten att använda minoritetsspråket i kontakt med myndigheter.
Skollagen (2010:800) ger barn och elever från de nationella minoriteterna särskild rätt till modersmålsundervisning i sitt nationella minoritetsspråk.
Regler kring modersmålsundervisning i nationellt minoritetsspråk
Enligt skollagen har elever på grundskolan och gymnasiet som tillhör någon av Sveriges nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – en särskilt stark rätt till modersmålsundervisning. Denna rätt skiljer sig tydligt från andra minoriteters rättigheter till modersmålsundervisning, eftersom lagstiftningen syftar till att skydda, bevara och främja de nationella minoritetsspråken som en del av det gemensamma kulturarvet. För dessa elever finns därför inte de vanliga begränsningar som annars gäller för modersmålsundervisning.
Till skillnad från majoriteten av elever krävs det inte att det nationella minoritetsspråket är ett dagligt umgängesspråk i hemmet eller att eleven redan har några förkunskaper. Detta innebär att elever kan börja läsa sitt minoritetsspråk helt från grunden, vilket är en viktig insats för att stärka språk som riskerar att försvagas genom generationsglapp i språkanvändningen.
Huvudmannen, det vill säga kommunen eller motsvarande ansvarig, har en skyldighet att anordna modersmålsundervisning på ett nationellt minoritetsspråk om en elev begär det, förutsatt att det finns en lämplig lärare. Här finns ingen regel om ett minsta elevantal på fem elever, som gäller för övriga språk. Bedömningen av om läraren är lämplig att undervisa görs av rektorn, vilket gör att rektorns pedagogiska och administrativa ansvar blir avgörande för undervisningens kvalitet.
För romska elever finns dessutom en särskild möjlighet som inte gäller för andra grupper. Om en elev tillhör den romska minoriteten och har kommit till Sverige från utlandet kan denne få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. Detta kan bli aktuellt exempelvis om eleven både behöver utveckla sitt romska språk och sitt tidigare modersmål från landet man kommer ifrån.
Om romani chib
Det officiella svenska namnet på romernas nationella minoritetsspråk är romani chib, men även romani, romanes. romska och andra benämningar används.
Romani chib är ett indoeuropeiskt språk som är besläktat med indiska språk som hindi och urdu.
Romani chib består av flera olika varieteter som utvecklats i kontakt med de språk som har talats i de länder där romer bosatt sig. Varieteter är speciella varianter av ett språk som olika grupper använder. Det kan vara olika dialekter eller sätt att skriva.
I Sveriges talas bland annat följande varieteter av romani chib:
• arli
• bugurdzi
• gurbeti
• kale / finsk romani
• kelderasch
• lovari
• polsk romani
• svensk romani eller resanderomani.
De olika varieteterna har utvecklats när romer har bosatt sig i olika länder och påverkats av det dominerande språket vad gäller ordförråd, struktur och uttal. Lovari och kelderash har sina rötter i Rumänien och Ungern och har starka influenser från framförallt det rumänska språket.
Arli och gurbeti har sina rötter i forna Jugoslavien, Grekland och Bulgarien och är därför starkt influerade av Balkans slaviska språk, turkiska, albanska och grekiska. Idag talas de även i andra länder.
Polsk romani talas av en del romer som har rötter i Polen.
En varietet av romani chib som talats länge i Sverige och Finland är kale, som också kallas finsk romani. Varieteten är starkt påverkad av både det svenska och finska språket.
Den grupp romer som också har bott i Sverige under mycket lång tid är de som officiellt kallas för resande. Varieteten som de talar är starkt uppblandad har flätats samman med svenskan och kallas för svensk romani eller resanderomani.
Under Balkankriget på 1990-talet flydde många romer till Sverige och andra länder. De flesta talar dialekterna arli, gurbeti och bugurdzi.
"Språket bär med sig historien om vår vandring genom världen. Man kan bokstavligen höra i orden var vi har bott i generationer."
(Citat av Almir Sacipi, socionom och verksamhetschef inom äldreomsorg)
Varieteterna har lånat in både ord och grammatik från de olika länderna. Till exempel har polsk romani många polska låneord medan arli-romani istället har motsvarande låneord från turkiska eller albanska. Eftersom varieteterna innehåller låneord från olika språk är det ofta svårt för talare av olika romska varieteter att förstå varandra.
Även om romani chib under århundraden har lånat in ord från olika språk, finns många av de ursprungliga indiska orden kvar i språket. Men utbytet har gått åt båda hållen. Till exempel är de svenska orden tjej, jycke och vischan låneord från romani chib.
Det är vanligt att kommunikation kan vara svår mellan talare av olika varieteter av romani chib eftersom de kan skilja sig mycket åt.
Lyssna på varieteten arli:
Förstod du? Här har du svaret:
Šukar dive! (Hej!)
Sar i tlo anav? (Vad heter du?)
Kori bešea? (Var bor du?)
Ko savo klasi džaja? (Vilken klass går du i?)
Savo mobilno broj isi tut? (Vad har du för mobilnummer?)
Tu sian ko Facebook? (Finns du på Facebook?)
Romani chib som skriftspråk
Romani chib har tidigare varit huvudsakligen ett muntligt språk men är idag också ett skrivet språk. Skillnaden mot andra språk är att det inte har någon fastställd vedertagen norm för stavning av språket.
Försök har gjorts för att skapa ett harmoniserat skriftspråk, men de många varieteternas olika särdrag är svåra att spegla i ett gemensamt alfabet. Institutet för språk och folkminnen, Isof, har i flera år arbetat med att fastställa ett alfabet som innehåller de flesta av de språkljud som förekommer i de olika dialekterna och det finns nu utgivet. Ett bekymmer för alfabetets tillämpning är att de alfabeten som bygger på latinska bokstäver inte passar fullt ut för alla varieteters språkljud. Något helt enhetligt skriftspråk finns därför ännu inte som gäller för alla varieteter och accepteras av alla romska grupper.
Språkets betydelse
Språket romani chib är av stor betydelse för många romer. Det fungerar som en viktig symbol för romernas gemensamma kulturarv och identitet, trots stora variationer i dialekter som ibland gör ömsesidig förståelse svår.
Språket är centralt för romers möjlighet att hålla sin kultur levande, uttrycka sin historiska och sociala erfarenhet samt för att stärka samhörigheten inom den romska gruppen.
Genom romani chib förmedlas också romers unika historia, traditioner och erfarenheter av både marginalisering och motstånd. Därför har språket en stark betydelse för att upprätthålla och stärka romers identitet som folkgrupp i Sverige och i Europa i stort.
Man kan känna sig utanför gemenskapen om man är rom och inte kan prata romani chib, men det är inte alltid avgörande för tillhörigheten. Även utan kunskaper i språket kan man ändå känna en stark samhörighet och gemenskap med andra romer.
Romani chib behöver stärkas i Sverige
Det finns inga exakta uppgifter på hur många som talar de olika varieteterna av romani chib i Sverige eftersom det inte förs någon statistik över vilka språk som invånarna talar. När en minoritet under lång tid påverkas av majoritetssamhället kan det leda till en språkbytesprocess. Det innebär att talare av ett språk gradvis övergår till att använda majoritetsspråket. Språket som används i allt mindre omfattning riskerar till sist att försvinna. För att romani chib ska bevaras och utvecklas som ett levande språk i Sverige behöver det stärkas.
"Det är synd att säga, att tyvärr så håller språket på att dö ut, iallafall vad man ser och hör här i Sverige."
(Citat från Sonia Millon som talar varieteten kelderash, är lärarassistent och länge varit engagerad i romska frågor)
På Institutet för språk och folkminnen, Isof, bedrivs språkvård i romani chib. Språkvårdare tar fram ordlistor och arbetar på olika sätt för att stärka språket. Ett projekt är att skapa enhetliga romska skrivregler. Målet är att höja språkets status genom att etablera gemensamma riktlinjer och regler. Språkcentrum för romani chib på Isof arbetar också med att ta fram metoder och verktyg för att stötta språket.
Folkbiblioteken har stor betydelse för det läsfrämjande arbetet och för att främja de nationella minoriteternas språk. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Detta bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken. Barn och unga är särskilt prioriterade i arbetet. Resursbiblioteket för romani chib i Malmö har särskilt ansvar för att främja den romska minoritetetens språk och stötta landets folkbibliotek.
Låneord i svenskan från romani chib
Romernas långa historia i Sverige har även gett svenskan nya ord. Låneord från romani chib till svenskan är flera och hämtade främst från den varietet som kallas svensk romani. Exempel på välkända svenska ord med romskt ursprung är:
• tjej (från romani tjaj, betyder flicka/dotter)
• jycke (från romani joklli, betyder hund)
• haja (betyder förstå)
• lattjo (betyder kul eller lustig)
• kirra (betyder ordna, fixa)
• vischan (betyder skog)
• pröjsa (betyder betala)
• muck/mucka (betyder frigjord eller släppa fri)
• tjalla (betyder anmäla, förvarna)
Dessa ord har blivit en del av det svenska vardagsspråket och slang och används ofta även utanför romska grupper.
Romer om sitt språk
Romska skribenter beskriver sin grupps språkResandes varietet av romani chib har genomgått en sammanflätningsprocess genom långvarig kontakt med svenskan. Idag är språket sammanflätat med svenskan och kallas för svensk romani eller resanderomani.
Här beskriver två romska skribenter - Jon Pettersson och Marion Andreassen som båda tillhör gruppen resande - sitt språk:
"Svensk romani, som har talats länge i Sverige, har med tiden utvecklats till ett sammanflätat språk, en mix av romani och svenska. Ordförrådet är mestadels romani men grammatiken följer i hög grad svenskans böjningar och uttalet är som i svenskan. Svensk romani är unikt, eftersom det är den enda varietet av romani som har präglats i kontakt med svenskan under flera hundra år.
På 1900-talet ansågs den svenska romanin vara en påhittad slang som talades i fängelser. Språket sågs alltså inte som ett ”riktigt språk”. Idag är svensk romani erkänt som en varietet av romani chib, som är ett nationellt minoritetsspråk.
Svenskan har flera lånord som kommer från svensk romani. Några sådana ord är tjej (flicka/dotter), gullig (söt), jycke (hund), pröjsa (betala), jiddra (leva), lack (arg), tji (nej/inte) och macka (smörja/kleta)."
Varieteten av romani chib som talas av gruppen som officiellt kallas för svenska romer är kelderash.
Här beskriver två romska skribenter - David Demitri och Sonia Millon som båda tillhör gruppen svenska romer - sitt språk:
"Kelderash är en av de mest utbredda varieteterna av romani chib. Dialekten talas av romer över hela Europa, men man använder också ord från det land man bor i.
Många kelderash-romer talar fortfarande romani chib, men det är inte lika många som tidigare som talar språket flytande. Historiskt har språket ofta förtigits på grund av diskriminering, förbud och assimilationspolitik. Under 1900-talet förbjöds romska barn att tala sitt språk i skolan och i samhället i övrigt. Språket överlevde i hemmen genom musiken och berättelser.
Språket har bevarats bäst hos äldre och medelålders romer men språköverföringen är hotad. Även om inte alla talar språket flytande upplever många att språket är centralt för deras romska identitet.
Att språket inte talas i alla familjer längre kan också bero på att kelderash-romer är väl integrerade i samhället. Barnen lär sig tidigt att prata svenska i förskolan och föräldrarna pratar svenska på jobbet. Och så utan att man tänker på det talar man plötsligt mer svenska än sitt hemspråk."
Finska romers varietet av romani chib kallas kale eller finsk romani.
Här beskriver två romska skribenter - Domino Kai och Maria Erlandsson som tillhör gruppen finska romer - sitt språk:
"Språket är en central del i den finsk-romska identiteten. Kaalengo tšimb, eller finsk romanes, är en nordlig variant av romani chib som har utvecklats i Finland sedan 1500-talet i nära kontakt med finskan. Ordförrådet bär också spår av influenser från svenska och ryska, ett resultat av historiska rörelsemönster och flerspråkiga miljöer.
Under 1900-talet minskade språkanvändningen i både Finland och Sverige, eftersom romska barn förbjöds att tala språket i skolan. Detta bidrog till att finsk romani i hög grad fördes vidare i hemmet, släkten och religiösa sammanhang.
I dag talas finsk romani flytande av en mindre del av gruppen, både i Finland och bland finska romer i Sverige. Många använder enstaka ord och uttryck på romani blandat med finska eller svenska.
I Finland talar ungefär hälften av de finska romerna språket på grundläggande nivå, medan en tredjedel behärskar det flytande."
Gruppen utomnordiska romers varieteter av romani chib är lovari, arli, kelderash och polsk romani.
Här beskriver en romsk skribent - Bagir Kweik som tillhör gruppen utomnordiska romer - sitt språk:
"Det romska språket romani chib har sina rötter i det urgamla indiska språket sanskrit som tillhör den indoariska språkgruppen. Allt sedan romerna utvandrade från Indien till Europa för mer än tusen år sedan har man lånat ord från de olika länder man rest igenom vilket har resulterat i att det finns väldigt många varieteter av romani chib.
Språket kan också låta lite olika inom en och samma varietet. Kelderash som bor i Polen och de kelderara som har bott i Sverige under längre tid använder till exempel ibland olika ord.
De utomnordiska romernas språk tillhör den nordvalakiska varieteten av romani chib. Det innebär att språket har utvecklats i områden som förr kallades de valakiska länderna och som nu ligger i Rumänien."
Varieteten av romani chib som talas av gruppen som officiellt kallas för nyanlända romer är arli, gurbeti och bugurdzi.
Här beskriver två romska skribenter - Valeria Redjepadic och Almir Sacipi som tillhör gruppen nyanlända romer - sina språk:
"Bland nyanlända romer talas det olika varieteter av romani chib. Bland romer från Balkan är det vanligt att gurbeti, arli och bugurdzi används parallellt, eftersom giftermål mellan grupperna är vanligt. Många växer därför upp med förståelse för flera dialekter, vilket både berikar den språkliga mångfalden och underlättar gemenskapen mellan grupper. Att kunna sitt språk ger också unga en känsla av stolthet och en starkare koppling till sin kultur och identitet.
Språket har formats under århundraden på Balkan genom kontakt med olika språk och folkgrupper. Lånord från serbiska, albanska, grekiska och turkiska har blivit en naturlig del av ordförrådet.
Språket har i huvudsak förmedlats muntligt i hemmen, på marknader och vid högtider. Språket är levande bland de flesta nyanlända romer och används varje dag – i hemmet, i sånger, berättelser och i samtal. Äldre generationer har haft en central roll i att föra vidare ord, uttryck, sånger och berättelser. På detta sätt har traditioner, värderingar och gemensamma erfarenheter överförts mellan generationer och skapat en stark känsla av samhörighet."
Diskussionsfilm och reflektionsfrågor
Filmen: Rätt modersmålsundervisningFilm: Rätt modersmålsundervisning
Titta på filmen. Fundera kring dina egna erfarenheter från arbetet i skolan om det filmen berör.
- Språk och identitet hänger intimt ihop. Hur påverkas en människas identitet om hen inte får utveckla sitt modersmål? Kan Marios identitet och självbild påverkas av att han inte fått modersmålsundervisning i den varietet av romani chib som är hans modersmål?
- Rektorn i filmen anger lite olika skäl till varför Mario inte kan få sin varietet av romani chib på denna skola. Reflektera tillsammans över rektorns olika uttalanden och diskutera: Vad säger lagstiftningen? Hur borde rektorn ha bemött föräldrarna?
- Filmen avslutas med att Marios pappa gör en parallell med hur det var förr. Reflektera tillsammans, hur tänker ni att historiska erfarenheter av diskriminering kan påverka förtroendet och tilliten till exempelvis utbildningsystemet? Vad skulle ha behövts göras i denna situation för att inte riskera att förstärka en känsla av bristande tillit?
Källor
Texten är framtagen av Forum för levande historia i dialog med Institutionen för språk och folkminnen, Isof.
- Regeringens texter om lagar om nationella minoritetsgrupperna och de nationella minoritetsspråken https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nationella-minoriteter/sa-arbetar-sverige-med-nationella-minoriteter/
- Skolverkets texter om regler kring modersmålsundervisning för nationella minoritetsgrupper https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning#:~:text=Huvudmannen%20%C3%A4r%20skyldig%20att%20anordna,har%20s%C3%A4rskilt%20behov%20av%20det.&text=anordnas%20med%20ett%20nationellt%20minoritetsspr%C3%A5k%20eller%20ett%20nordiskt%20spr%C3%A5k%20som%20modersm%C3%A5l.
- Institutet för språk och folkminnens (Isof) kunskapsbank om romernas språk och kultur https://www.isof.se/nationella-minoritetssprak/romska/lar-dig-mer-om-romska-spraket-och-kulturen
- Institutet för språk och folkminnens (Isof) texter om romernas nationella minoritetsspråk https://www.isof.se/nationella-minoritetssprak/romska/lar-dig-mer-om-romska-spraket-och-kulturen/romska-spraket
- Institutet för språk och folkminnens (Isof) kunskapsbank om de nationella minoritetsgruppernas språkliga rättigheter https://www.isof.se/nationella-minoritetssprak/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/sprakliga-rattigheter
Relaterat
- Institutet för språk och folkminnen (Isof): Filmer som utforskar det romska språket och dess dialekter https://www.isof.se/nationella-minoritetssprak/romska/filmer-och-forelasningar/filmer-romska/korta-filmer-som-utforskar-det-romska-spraket-och-dess-olika-dialekter
- Skolverket, rätt till modersmålsundervisning: https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning
- Sveriges riksdag, lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk: https://www.riksdagen.se/sv/ dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724/
- Sveriges riksdag, språklagen: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600/
Jobba tillsammans med eleverna/kursdeltagarna med de nationella minoritetsspråken i Forum för levande historias undervisningsmaterial: https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/nationella-minoriteter/nationella-minoriteter-elevsida
Nu är det här temat slut!
Stanna upp en stund och fundera:
- Vad tar du med dig från innehållet i det här temat?
- Hur kan du använda de insikter och eventuellt nya kunskaper du har fått i ditt arbete på din skola?
Fortsätt sedan med nästa tema!