Vägledning för arbete mot rasism i offentlig verksamhet

Den här vägledningen ger stöd i hur ni i er verksamhet kan arbeta systematiskt mot rasism inom ramen för era ordinarie processer för planering och uppföljning.

Ett sätt att förebygga och motverka rasism i myndigheter, regioner och kommuner, är att undersöka, åtgärda och följa upp eventuella problem med ojämlikhet i verksamheten som kan ha koppling till föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Genom att göra förändringar i de processer i verksamheten som omotiverat gynnar vissa individer och begränsar andra, kan du bidra till att motverka rasism och ojämlikhet, både i verksamheten och på samhällsnivå.

Vägledningen bygger på underlag från Ekonomistyrningsverket, Huddinge kommun, Jämställdhetsmyndigheten, Länsstyrelsen Stockholm, Statistikmyndigheten SCB och Sveriges kommuner och regioner. Den består av momenten: Förberedelser, Identifiera ojämlikhet, Planera åtgärder, Följ upp och lär. Varje moment omfattar i sin tur olika steg. Momenten och stegen behöver översättas till aktuella processer för planering och uppföljning i din verksamhet.

Enligt svensk lagstiftning och internationell rätt har du som offentliganställd ett ansvar att värna om alla människors lika värde och säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. I det ingår att motverka rasism och diskriminering även om din verksamhet inte har ett uttalat uppdrag att arbeta mot rasism.

En viktig utgångspunkt för arbetet mot rasism är Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Frågor som rör rasism ingår i flera av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Den som har störst betydelse för arbetet mot rasism är den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD), som slår fast att varje handling som begränsar mänskliga rättigheter och friheter på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung inom politiska, ekonomiska, kulturella eller andra områden av det offentliga livet, är rasdiskriminering.

Det finns också regelverk på EU-nivå som har stor betydelse för arbetet mot rasism i Sverige. Här är EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna viktig, samt Europakonventionen, som skyddar de mänskliga fri- och rättigheterna och som gäller som lag i Sverige sedan 1994.

Här är en översikt av av det som är styrande för offentliga verksamheter:

Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas. I den står bland annat:

Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

[…]

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

Artikel 14 i Europakonventionen innehåller förbud mot diskriminering:
Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan diskriminering på någon grund såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar som gemensamt uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna. Den första artikeln lyder:

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Förvaltningslagen reglerar myndigheters verksamhet och syftar till att människor som är föremål för myndighetsutövning ska behandlas rättvist och demokratiskt. I lagen står bland annat:

En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.

Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Diskriminering är förbjuden när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten.

Kommunallagen styr kommunernas och regionernas verksamhet. I den står bland annat:

Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Skollagen reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har. I den står bland annat:

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. […] Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Socialtjänstlagen ligger till grund för socialtjänstens verksamhet. Den lyfter bland annat:

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Hälso- och sjukvårdslagen innehåller bestämmelser om ansvarsförhållanden, övergripande mål och riktlinjer för vården. Här står bland annat:

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

I regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott slås fast att Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Planen är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige.

Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen en förstärkning av arbetet mot rasism de kommande åren.

Målet för demokratipolitiken ska vara en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika/

Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Målet för politiken avseende nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Målet för regeringens politik mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering.

Målet för arbetet mot rasism utgår från det av regeringen beslutade målet för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott: ett strategiskt, effektivt och samlat arbete mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i Sverige.

Målet för arbetet med att stärka homo- och bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter utgår från det av regeringen beslutade övergripande målet för den nationella strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar.

Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Nedan presenteras ett urval av målen för Agenda 2030:

• Mål 1:
  Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt. Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bland annat även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet.
• Mål 3:
  Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling.
• Mål 4:
  Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle.
• Mål 5:
  Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. Jämställdhet är ett mål i sig liksom en förutsättning för hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Det handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället.
• Mål 8:
  Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
• Mål 10:
  Minskad ojämlikhet. Stater bär huvudansvaret för att främja jämlikhet i samhället, eftersom ojämlikhet har sin grund i strukturella förhållanden. Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter oberoende av till exempel kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och härkomst, som grund för en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt som politiskt inflytande i samhället. Ojämlikhet handlar om skillnader i tillgång, förutsättningar, resurser och förmåga att bidra till och tillvarata potentiella möjligheter till utveckling.
• Mål 11:
  Hållbara städer och samhällen. Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem. Rättighetsperspektivet och rätten till bostad är en viktig utmaning.
• Mål 16:
  Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. En väl fungerande statsförvaltning med ansvarsfulla institutioner, transparens och rättsstatens principer har alla ett fundamentalt egenvärde. Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa samt ska ha möjlighet att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande.